MENY
Ibland känns det som att man inte har något val. Väldigt ofta vill man inte inse eller göra det rätta valet i svåra situationer. Jag menar absolut inte att det är lätt att acceptera, inse och göra rätt val i svåra situationer, för det är det verkligen inte. Men hur man än vrider och vänder på det har man i nästan alla situationer alltid ett val, även om kanske inte tror, vill eller kan se det.
Jag vet inte hur många gånger jag ställts inför situationer då jag inte trott att det finns någon lösning. Jag har i och för sig motvilligt alltid vetat att det funnits alternativ, men inget som jag i alla fall har velat göra. Just det har varit extra jobbigt för mig många gånger, att jag inte velat göra de val och uppoffringar som jag senare ändå har tvingats till att göra.
Det är verkligen inte lätt att acceptera tuffa situationer, men jag kom till slut till en punkt där jag inte orkade hålla avstånd till sjukdomen längre. Jag har slutat jobba och börjat använda rullstol och andra hjälpmedel. Jag vågar vara öppen med och ta hänsyn till hur jag mår, gett upp många drömmar och i princip helt och hållet anpassat min vardag för att jag ska orka leva med denna sjukdom.
Jag har gjort så många val och uppoffringar som jag aldrig någonsin trodde att jag skulle klara av att göra. Men här är jag nu och mår bättre och är starkare och tryggare i mig själv än vad jag någonsin varit förut. Jag kan inte fatta att jag idag ibland till och med kan vara glad över att jag har den här sjukdomen, för jag tror aldrig jag hade varit den personen jag är idag utan den.
Ha de gött!
Vilken resa du har gjort som kommit dit du är idag. Har själv en utmattning något helt annat, orkar inte mycket försöker jobba med tacksamheten till livet. Det kan ju bli bättre men det tar tid varit sjuk i två år försökt jobba men det går inte. Funderar på om min väg är att säga upp mig och göra något helt annat men jag är inte där än. Ha en fin dag kram
1