FSHD Daniel

Tänk om man visste om eller fick höra allt som folk tycker och tänker om en. Ibland är vuxna människor precis som barn. Ibland kan man riktigt se vad andra tänker utan att de säger något, kroppspråket och ögonen säger allt. Självklart kan man aldrig vara helt säker eftersom man inte vet till 100%, men hur är det meningen att jag ska jag reagera när ett äldre pensionärs par bara står och tittar på mig med uppspärrade ögon. De kommer gåendes, ser på drygt tio meters håll att jag precis har rest mig upp ifrån min permobil med stor möda. De säger inte hej, de säger ingenting, de bara stannar några sekunder och glor på mig som om ögonen håller på att ploppa ut på dem och sedan går de vidare.

Jag vet inte vad de tänkte eftersom de inte sa något, men utifrån hur deras ögon och kroppspråk såg ut, så tror jag med allra största sannolikhet att jag inte skulle vilja veta det. Sådana här eller liknande händelser händer ofta. I stort sett varje gång jag är ute. Frågan är hur man ska hantera det och vad man ska göra åt det här?

Det bästa är att försöka strunta i det, men det har varit mycket lättare sagt än gjort för mig. Jag tycker att folk agerar totalt oprovocerat. Folk dyker upp från ingenstans och bara gör någonting. Det finns inte någon anledning till varför många beter sig som de gör mot mig och därför har jag under många år också haft svårt för att inte ta åt mig för mycket. Det jag verkligen borde göra är att bete mig lika idiotiskt tillbaka. Stå och stirra på någon eller säga något dumt och ogenomtänkt utan anledning, för att sedan se hur de reagerar. Hade varit roligt, men tror inte det är rätt väg.

Jag behöver bli bättre på att lära mig strunta i idiotiska människor, för det är vad jag tycker att de är. Korkade människor som inte tänker längre än näsan räcker med fördomar, förutfattade meningar och okunskap. Det är inte lätt som sjuk och funktionshindrad att leva i ett samhälle där man är omgiven av idioter.

Trevlig helg - Ha de gött!