FSHD Daniel

Livet rullar numera på

Det har nu gått nästan ett halvår sedan sjukgymnasten jag hade på Treklöverhemmet i Ljungskile uppmanade mig om att använda rullstol mer. Jag hade redan tänkt i de banorna förut, men som med mycket annat så händer det ingenting förrän det är någon annan som säger till en på riktigt. När hon frågade mig om varför jag försökte gå överallt hela tiden och vi började prata om det, det var då som jag för första gången började resonera kring det på allvar.

Även om fördelarna med att använda rullstol för mig är långt många fler än nackdelarna, så har det inte varit lätt att börja använda rullstol mer i vardagen. Behöver man sitta rullstol är man sjuk/skadad på riktigt enligt samhället och i princip all kontakt med andra människor blir svårare. I möten med människor spelar det tydligen otroligt stor roll om man kan stå upp eller om man behöver sitter ner. Det är något som jag inte kan förstå, då min talförmåga är lika bra oavsett om jag sitter eller står. Har man inte kommit längre år 2018?

Idag föredrar rullstol. Jag går vingligt, ostabilt, med stor fallrisk och jag får ganska stor smärta av att gå. Sitter jag i rullstolen kan inget hända och jag har inte ont. Väldigt skönt på många olika sätt! Att jag känner mig säker är värd mer än att jag ska ta åt mig av möten med personer som har tunnelseende. Mitt liv rullar numera på!

Ha de gött!

 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress